Olof Viktors i Glemminge, Österlenvägen 86, Glemminge

Stor parkering behövs

I runda slängar en mil öster om Ystad, strax utanför Glemmingebro, ligger det berömda, mytomspunna (tja, man kan ju diskutera när något är mytomspunnet, se wikipedia om ordet ”myt”,   i mitt fall räcker det tydligen att jag har hört ett påstående två gånger för att jag ska tycka att något är mytomspunnet, men Olof Viktors är enligt min mening detsamma) Olof Viktors café och konditori. Jag har framför allt hört ryktena om deras berömda skorpor (ja, ni hörde rätt, skorpor!). Skorpor, kan det vara något? Kanske. Jag kunde inte förmå mig till att köpa några för att testa dem. Varför? Priset! 45 kr för en liten påse skorpor, vad är detta? Det är nog det enda negativa jag har att säga om detta ställe, priserna. Jag inser att det beror på att Olof Viktors är beläget på Österlen, vilket automatiskt medför höga priser, men hallå! Tyvärr gör detta att detta café känns för mig som ett överklasscafé. Jag kanske har fel, men det känns som om priserna inte är för vanligt folk.

Nog om det, vi återgår till det positiva med Olof Viktors, vilket är väldigt mycket. Man är stolt över att allt bröd bakas i en vedeldad stenugn, och det kan man säkert vara. Det verkar vara förstklassigt bröd. Bakelser och tårtor ser också helt underbara ut. Jag lyckades testäta fyra produkter (ibland måste man offra sig), och samtliga var av högsta klass.

Läckra kakor

Valrhonabakelse

Miljön är också fantastisk, och man frapperas över hur mycket plats det finns. Kaffebord finns i flera lokaler inomhus, omgivna av målningar på väggarna, helt enkelt ett galleri. Dessutom finns kaffebord både på innergården och den stora gräsmattan bakom husen. Mycket folk var här också; man kan undra över omsättningen under en sommardag? Eftersom detta är en gammal skånegård (hur gammal vet jag inte) så skapar detta givetvis en ypperlig miljö.

Vi får inte heller glömma att nämna utmärkelsen som ”Årets konditori i Sverige” år 2006; inte så pjåkigt. Dessutom har Olof Viktors vunnit utmärkelsen ”Skånes godaste tårta” två år i rad. Kvalitén på produkterna här blir alltså svårt att inte ge högsta betyg, som ni förstår. Eftersom jag bedömer caféer som helhet blir betyget av mig dock inte det högsta, vilket syns här under.

Vackert eller hur?

Diplom. Inte dåligt.

Priser:

Kaffe: 20 kr (take away)

Valrhonabakelse: 30 kr (delikat)

Marängtårtbit: 35 kr (delikat)

Cheesecake (jordgubb): 30 kr (delikat)

Recension:

Kaffe: 3

Porslin: 4

Miljö: 5

Personal: 3

Bakverk: 5

TOTALBETYG: 20

Mitt i centrum, nära hamnen

 Efter att återigen ha kommit iväg för sent för att hinna till min planerade slutdestination, befann jag mig till min förvåning i Ystad, vilket på sommaren inte är helt fel. Eftersom meteorologerna dessutom hade spått molnigt och regnskurar, visade det sig att vädret var strålande, en riktigt härlig sommardag, vilket man ju tackade för.

Efter det sedvanliga fruktlösa letandet efter både Café Diana och Bokcaféet hamnade jag till slut på Fridolfs café, som dessutom är ett konditori, och ligger mycket nära tågstationen. Vad jag inte visste var att detta är det berömda Wallandercaféet, där rollfiguren Kurt Wallander (gestaltad av flera skådespelare) understundom tar sig en sillmacka. Bråket om Wallanderbakelsen kände jag inte heller till, men enligt en artikel i Kvällsposten lär Henning Mankell ha förbjudit detta namn, varpå en helt annan familj Wallander (från Södermanland) gav sitt tillstånd till konditoriet att sälja bakelsen under detta namn till familjen Wallanders ära (snopet för Henning kan man tänka!). Kul historia tycker jag. Jag har alltid haft en svaghet för dylika små tricks och rävspel, så länge ingen skadas av desamma. Pirate Bay är en annan fiffig uppfinning, som jag gillar, men det ska jag kanske inte gå in på nu. Tillbaka till Fridolfs; jag såg inte till någon Wallanderbakelse, kanske tillverkas de inte längre; konditoriet har ju en ny ägare sedan början av 2008. Hade jag gjort en oredentlig källundersökning innan mitt besök kunde jag ha ställt frågan, men ack… 

Vad ska man annars säga? Det bästa är nog: ett rekorderligt café, som inte på något vis vill göra sig till, utan bara finns där, till glädje för folket (och tydligen också Kurt Wallander). Kakutbudet är inte märkvärdigt, några läckra bakelser (typ Budapest, Prinsess eller Sacher) finns inte, men vem är jag att klaga? Detta är nog i första hand ett konditori, blev min slutsats. Lite ovanligt dekorerat, ganska traditionella möbler, men indiska målningar på väggarna, uppspikade med sladdspikar (?).

När jag kom in, var de inre delarna tomma, men efter att jag hade placerat mig vid ett bord fylldes plötsligt lokalen av turister m.m., ungefär som om alla tänkte: Just det, man måste ju inte sitta ute och dricka kaffe bara för att det är sol och sommar, man kan ju sitta inne också! Även om jag gärna sitter ensam med mitt kaffe, så märkte jag att jag fann en stilla glädje i att lyssna på de övriga gästerna, som verkade bestå av svenskar med besök av utländska släktingar av det äldre slaget. Jag märkte också att jag njöt av att inte behöva vara i samma situation, dvs att konversera med människor, som jag inte känner, och som jag förmodligen skiter ett långt stycke i, avlägsna släktingar, med andra ord. Är det bara jag som är så underlig? Nä, kan det vara så? Är jag verkligen en sådan enstöring? Kanske det, men i så fall, vem bryr sig? Jag lutade mig bara tillbaka och n jöt av min ensamhet och min lilla dator.

Kontenta: ett helt OK café, som inte gör något större väsen av sig (och varför måste man det?).

Nackdel: Kaffet stod och samlade garvsyra i sina glaskannor.

Lite ovanlig dekoration för att vara ett skånskt café

Folkvimlet

Priser:

Kaffe: 18 kr (påfyllning)

Pomonabakelse: 25 kr

Skuret wienerbröd: 17 kr

Recension:

Kaffe: 3

Porslin: 3

Miljö: 3

Personal: 3

Bakverk: 3

TOTALBETYG: 15

Alexandra Café & Conditori, Kullagatan 60, Helsingborg

En svettig dag mitt i sommaren hittade jag äntligen till Alexandra, som faktiskt har varit i mina tankar (tro det eller ej) sedan förra sommaren. Helsingborg är ju en underbar stad, med en alldeles speciell stämning, och Alexandra överträffade faktiskt mina förväntningar. Skeptisk och reserverad som jag är mot Espresso-ställen (och jag måste erkänna att Alexandra gav mig ett sådant intryck från utsidan) blev jag glatt överraskad när jag insåg att Alexandra är ett rejält café med mycket goda kakor, och en hel del att välja på. Att man även serverar Cappuccino m.m. är ju ingenting som jag kan sätta upp på minuskontot.

Stilrent, eller hur?

Mmm mmm mmm

Tjusig ingång (gammalt apotek?)

 

Andra våningen

Recension:

 Kaffe: 5

Porslin: 3

Miljö: 4

Personal: 4

Bakverk: 5

TOTALBETYG: 21