16 juni (måndag)
Första dagen på semestern (härligt!) kunde ha börjat bättre. Fylld av föresatser och optimism och utrustad med min lilla väska och de utensilier som skulle kunna behövas för en eftermiddagsutflykt (se planering) cyklade jag mot stationen utan att ha en aning om vart jag skulle ta vägen. För att uppmuntra mig tyckte vädergudarna att det var lämpligt med lite åska och regn, som alltså inledde dagen. Även när jag var på väg till stationen var vädret synnerligen tveksamt, vilket dock inte förskräcker någon med vikingablod i sina ådror. (däremot påverkade det mig ganska kraftigt, men konstigt nog kom jag iväg i alla fall)
Att jag dessutom mötte en arbetskollega på vägen ner till Lund City, dymedelst tvingandes prata lite jobb, gjorde kanske inte saken bättre. Det konstiga var emellertid den information jag fick vid detta samtal; en annan kollega hade ganska nyligen skrivit just en bok om caféer i Skåne. Öööhhh??? Vad är detta? Försöker någon på ett fint sätt tala om för mig att mitt projekt är helt onödigt och redan genomfört? Givetvis inte, men jag måste erkänna att tanken slog mig (som på huvudet). Jag blev dock lite uppmuntrad av att jag senare inte hittade denna omnämnda bok på Stadsbiblioteket, alltid något. Efter att ha skakat av mig jobbvibrationerna fortsatte jag dock tämligen oberörd, tog tåget till Malmö, fortfarande funderandes på vart jag skulle ta vägen. Inköpte två härliga nya sommarkort från Skånetrafiken, endast 450 kr styck och gällande i två månader, 15 juni till 15 augusti. Vilken underbar uppfinning! Blev däremot lite överraskad när jag förstod att min fina nya cykel inte betraktades som en person, utan var tvungen att köpa en egen biljett, visserligen halvt pris, men ändå. Nåja, man kan inte få allt, livet är fullt av hårda slag, detta var bara ett i mängden. Cykeln fick alltså i dag stanna hemma.
Kust café i Falsterbo
På tåget till Malmö planerade jag nu resten av dagen. Min längtan stod till söderns inbjudande sandstränder, jag valde mellan Ystad och Falsterbo, det råkade bli det senare. Tågresan till Malmö var också lite illavarslande, sittplatser fanns inte att uppbringa, toaletten fungerade inte (kan man i och för sig skita i, tänkte jag smått underfundigt), och den enda ståplats som jag kunde få tag på var belägen precis vid toaletten, vilket i och för sig var helt OK, eftersom den ändå inte fungerade. Dessutom är jag van från mitt arbete, där mitt rum är beläget precis vid toaletten (tack, Joe the Hun). Som gammal van tågpendlare under 11 år låter man sig dock inte påverkas av sådana världsliga petitesser.
Väl framme i Malmö tog jag en gul buss (av vilka det finns många runtom i Skåne) med destination Falsterbo. Försiktig som jag är, och varnad av de olycksbådande varsel jag redan hade fått, frågade jag busschauffören: ”Vart kör du?”, och fick det skojfriska svaret ”Hem!”. Det normala fyndiga svaret hade såklart varit ”OK, jag hänger på!”, men eftersom han inte alls var min typ så hade det känts helt fel. Varför utgår man förresten från att en busschaufför ska vara en man (erkänn bara, ni hade ingen tanke på att det skulle kunna vara en kvinnlig busschaufför)? När jag tänker efter så måste jag nog också erkänna att jag inte gillar män över huvud taget, eventuellt som vänner, men det är allt. Alltnog, efter att ha övertygat mig om att chaffisen verkligen hade för avsikt att köra till Falsterbo så hängde jag på.
Cool gul tomte i antenn
Vilket café skulle jag då besöka och vilka fanns det att välja på, undrar man? Jag hade faktiskt ingen aning (härligt att inte planera för mycket, tänker jag) och började leta på Internet efter något intressant. Att kunna sitta på en buss och googla efter caféer måste väl ändå ses som en verklig teknisk landvinning. Endast ett café dök upp på mobilen, Kust Café mitt inne i Falsterbo City, vilket visade sig vara mycket besökvärt. Mer om detta inom kort.
Väl framme i Falsterbo ställdes jag inför svåra val; vilken hållplats låg närmast stranden och hur tog man sig lättast dit? Jag valde att gå av vid Falsterbo strandbad, vilket väl låter ganska adekvat i sammanhanget, åtminstone om man har som föresats att ta en promenad vid stranden innan den åtråvärda fikastunden. Väl avstigen vid denna hållplats mitt inne i skogen (kändes det som) ställdes jag inför nästa svåra val: Åt vilket håll ligger havet? Trots att jag faktiskt är kapabel att tänka ut ungefär åt vilket håll som det kända väderstrecket söder ligger (t.o.m. utan att blanda in myrstackar och andra suspekta friluftstrick) kändes som att det inte hjälpte ett dyft. Hur skulle jag kunna veta vilken sida av Falsterbo City jag var på, väl medveten som jag var om att Falsterbo ligger på ett näs. Hur skulle detta gå? Jo, som vanligt när jag ställs inför två valmöjligheter vet jag att det alltid slutar på samma sätt, jag väljer fel. Det måste vara så, har jag efter många års erfarenhet insett, att det finns en lag som antagligen gäller bara för mig, när jag ska välja mellan två eller flera saker, jag väljer alltid fel. Så även denna gång, givetvis. Efter att ha spekulerat länge och väl över vilken skogsstig som ledde till havet, och helst inte genom ett militärt övningsområde, som det tydligen dräller av utanför Falsterbo, bestämde jag mig till slut för en väg som efter en stund ledde rakt in i ett campingområde. Efter en halvtimmes totalt onödig promenad hittade jag till slut fram till stranden, givetvis längs den väg som jag hade kommit till direkt när jag steg av bussen. Håhå jaja, som det kan bli.
Gudskelov spelar inget sådant någon egentlig roll, särskilt eftersom den efterföljande strandpromenaden visade sig bli helt fantastisk. Plötsligt blev vädret mycket bättre, molnen skingrades som genom ett mirakel, och trots blåsten blev detta en väldigt behaglig promenad.
Till slut kom jag då fram till Kust Café, som visade sig vara ett väldigt hemtrevligt café, trots att det befinner sig i Falsterbo (vad jag nu kan mena med det?). Jag återvände väldigt nöjd med dagen vid halv 8 till Lund, denna första trevande dag på min caféodyssé.
Mysig interiör, från ett annat håll
Mysig interiör
RECENSION:
Kust Café
Detta café öppnade år 2002. Beläget mitt i centrala Falsterbo, men dock inte speciellt nära havet, har man lyckats åstadkomma en genuin atmosfär (Falsterboatmosfär? Har ingen aning.), mycket avslappnad, lite ”laidback” (om man nu får använda det ordet på svenska) och framför allt med ett alldeles eget kakutbud, inte våldsamt stort, men naggande gott. Inredningen är personlig, ganska olikt ett klassiskt café. Man serverar även mat.
Recension:
Kaffe: Helt OK, lagom starkt, ingen garvsyra.
Porslin: Tyvärr vanliga cisterner.
Kakor: Morotskakan mycket god, vacker med mycket valnötter som dekoration. Chokladbiskvin var underbar och mycket chokladig.
Priser: Ganska häftiga. Morotskaka: 43 kr. Chokladbiskvi: 20 kr. Kaffe: 20 kr. Påtår gratis.
Inredning: Personlig, många soffor och kuddar. Korgstolar. Trevligt.
Mysighet: Stor.
Läge: Tyvärr ingen havsutsikt. Centralt i Falsterbo.
